Panik och idioti.

Jag har vägt mig nästan varje dag sedan jag tog studenten för att hålla koll på mig själv. Jag får inte stöd från skolsköterskan längre, så den säkerheten har jag tappat och tills jag hittar den säkerheten igen måste jag kontrollera mig själv, alltså min vikt.
Den här helgen har jag varit hos Prinsen nästan hela tiden, och det har inte gett mig någon tid att ställa mig på vågen. Men ikväll gjorde jag det och den visade 49,1. Inte ens ett kilo till 50 och paniken slog mig. Jag gick in på mitt rum och grät okontrollerat i en halvtimme. Mamma och pappa tittade på fotbollen och ingen av syskonen var hemma, så ingen kunde märka mig, tack och lov. Trycket över bröstet gjorde det svårt att andas och jag ville egentligen bara skära upp handlederna för att slippa den psykiska plågan.
Jag gick till macken och köpte redbull. Inte ens sockerfri, för jag pressar mig själv nu. Riktigt dumt i och med att jag inte har nåt yttre stöd, inväntar svar på idiotin inom 24 timmar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0