Det här är jag.
Jag är en tjej som går tredje året på gymnasiet och har ett helt normalt liv. Egentligen. Men för cirka ett år sedan började jag lägga stor vikt vid att tänka på vad jag åt. Det gör jag fortfarande. Jag över- och underkompenserar. Om jag en dag inte äter någonting alls kan jag trycka i mig hamburgare, chips och lösgodis nästa dag, och dagen efter det inte äta någonting igen. Och så fortsätter det i en ond cirkel.
Jag är 173 cm lång, och de tre senaste veckorna har vågen stått på 48.5 kg. Jag tycker att jag är jättefin såhär, men samtidigt vet jag att den vikten till min längd inte är ett dugg hälsosam. Jag var hos skolsköterskan idag, som så många gånger förr, och idag fick jag se min kurva för första gången. Jag förstod inte riktigt vad den visade, men skolsköterskan sa "Och såhär vill vi ju inte att det ska se ut, eller hur?" Så jag antar att det var dåligt.
Med detta vill jag säga hej, och välkomna vem som helst att följa min väg mot att vilja bli av med mina matproblem. För någonstans vill jag ju kunna njuta av mat precis som andra gör. Kanske.
Jag är 173 cm lång, och de tre senaste veckorna har vågen stått på 48.5 kg. Jag tycker att jag är jättefin såhär, men samtidigt vet jag att den vikten till min längd inte är ett dugg hälsosam. Jag var hos skolsköterskan idag, som så många gånger förr, och idag fick jag se min kurva för första gången. Jag förstod inte riktigt vad den visade, men skolsköterskan sa "Och såhär vill vi ju inte att det ska se ut, eller hur?" Så jag antar att det var dåligt.
Med detta vill jag säga hej, och välkomna vem som helst att följa min väg mot att vilja bli av med mina matproblem. För någonstans vill jag ju kunna njuta av mat precis som andra gör. Kanske.
Kommentarer
Trackback
